Stina Jonsson - Hobbyfotograf

Nu var det ett bra tag sen jag bloggade, men jag har haft goda anledningar till det. Sen i fredags har jag varit jätteförkyld och haft feber vilket har lett till att jag inte orkat röra datorn. Dock är jag nu i stugan, det regnar utanför och min syster från Dalarna är här. Jag har hunnit fota så mycke jävulskt mycket och skulle vilja visa er alla bilder, men det går ju inte då det är så mycket.

Jag hinner inte uppdatera bloggen så mycket faktiskt och tänkte därför fylla ut med denna analoga bild jag fotade i vintras. Skulle de uppskattas om jag lägger upp mer bilder och uppdaterar oftare, dock inte mycket text, eller vill ni att det ska va lite mer sällan och mer text? Ni får hemskt gärna skriva vad ni vill se mer av i bloggen eller någon utmaning, vad som helst!

Halv sju steg jag och pappa upp i morse för att vara och jobba med slakteriet halv åtta, dock har större delen av dagen spenderats hos Camilla för att egentligen bara prata en massa skit medan gubbarna fick jobba. Mycket trevligt har det i alla fall varit idag, om inte annat blött på grund av det massiva snöandet. Det är helt absurt att det är den femte maj och det har hitills kommit över tjugo centimeter. Jag och pappa var ute med skotern en liten sväng just bara för att vi kan!
Jag ska nog bara se klart hockeyn och sedan lägga mig och sova, ska upp halv sju i morgon också för att jobba lite mer i slakteriet.

Sent på onsdagskvällen skickade jag efter för att framkalla bilder från företaget Fujidirekt. Ordern skickades igår och idag kom bilderna, snacka om bra service! När det går så fort vill självfallet fortsätta handla hos just dem, speciellt också då bilderna blev så bra. Om ni ska framkalla bilder rekomenderar jag varmt Fujidirekt. 
Några bilder ska jag ge bort nu i helgen och några ska vara till en fotovägg jag håller på att ordna.

Idag fick vi se media treornas PA100, det vill säga det slutliga projektarbetet. Dom är oerhört modiga och det känns helt absurt att om nästan precis ett år står jag där uppe själv och ska redovisa om något. Genom att lyssna på treorna idag har jag fått mig några idéer som jag ska dela med mig av till Agnes som jag mest troligast ska jobba med.
Det som mest berörde (måste dock säga att jag blev berörd av många av arbetena på ett eller annat sätt) var Maria Lindskog som hade skrivit en bok om mobbning som heter "Kallt i hörnet". Det började med att hon inte kunde prata på grund av att det blev för jobbigt och hon började gråta, i samma sekund som hon började gråta kände jag själv hur tårarna välde upp. Det var starkt och berörde, det hemska är ju att jag kan förstå delvis med tanke på vad jag själv har upplevt. I pausen gick jag fram och gav henne en kram och sa hur stark hon är som vågar göra en sådan här sak. Förhoppningsvis kommer jag att få läsa boken.
Och på tal om att gråta var jag på körskolan igår för att göra riskettan. Ni kanske undrar vad gråta har med riskettan att göra men jo, så här ligger det till. Vi fick se en film om olyckor i trafiken, jag har sett den tidigare några gånger. Allt som filmen pågick, med bland annat olyckor med bilar och även mopeder/motorcyklar, började min egen olycka med moppen som skedde i höstas blossa upp. Jag har egentligen inte bearbetat olyckan så mycket och en sån här sak som att se på filmen fick allt att spelas upp i huvudet igen. Jag orkade inte se längre utan gick ut, grät och grät och såg allting fara genom huvudet. Jag lyckades dock samla mig och gick sedan in efter att filmen hade slutat. Det var jobbigt och jag känner att jag borde försöka bearbeta det hela mycket mer.
Många lär tycka att det var löjligt men om du inte varit med om samma sak går det nog inte att förstå. Det är påfrestande.